Åren med småbarn och karriär sammanfaller ofta och är utmanande för de flesta. För många är det svårt för att inte säga omöjligt att uppnå en balans i detta livsskede. De mest betydelsefulla personerna i livet såsom barn, kärlekspartners och andra närstående kan man sällan ge allt det man önskar. Det sliter på hälsan att försöka finnas till för alla. Det kan leda till nedstämdhet, meningslöshetskänslor, sömnproblem och oro om man bortser helt ifrån egna behov. Det kan även leda till en känsla av att tappa bort sig själv, inte veta vad man känner, vill eller har lust med.
Hur löser man en omöjlig ekvation? Det är givetvis viktigt att sätta små barns behov först men för att orka behöver man även ta hand om sig själv. En öppen dialog med närstående kan leda till bättre förståelse och hjälp. Man kan fundera över rimliga kompromisser, gränser och prioriteringar. Att fundera över vad man värdesätter i ett längre perspektiv, vad som är viktigt i tillvaron och vad man har för livsmål kan hjälpa en att sortera tankarna och prioritera.
Livet är inte alltid enkelt eller perfekt. Att acceptera det kan göra oss mindre perfektionistiska vilket leder till mindre stress och mindre psykisk ohälsa. Det mår vi bättre av. Acceptans för detta går att utveckla! Vi har rätt att försöka skapa en tillvaro vi mår bra av.