Barn och unga mår allt sämre idag, den psykiska ohälsan har ökat under en längre tid. Det gäller alltifrån lindriga besvär som oro till mer svåra psykiatriska tillstånd. Det är givetvis en fördel om man kan hjälpa barnet i god tid så att inte tillkortakommande och problem staplas på hög och för att undvika att oro och nedstämdhet blir begränsande i vardagen.
Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk ohälsa. Barn som mår psykiskt dåligt berättar inte alltid eller sätter ord på upplevelser och tankar. Barnet kan ge uttryck för det på andra sätt genom att vara argt, irriterat, ledset, oroligt och uttröttat. Det kan också märkas genom att barnet har humörsvängningar, svårigheter i skolan, social isolering, problem med sömnen, med mat, svårt med koncentration och har ont i magen eller huvudet. Tidig intervention och stöd kan göra stor skillnad.
Ju äldre vi blir desto mer utvecklar vi en förmåga att ta hand om oss och hantera svåra livssituationer och känslor. Barn och unga behöver vuxna som hjälper barnet genom att känna in, förstå och bekräfta barnets känslor. Det brukar kallas för den ”goda bekräftelsen”.
Man brukar tala om risk- och skyddsfaktorer hos barn. Det som man menar är skyddande är trygg känslomässig anknytning till föräldrar och andra närstående vuxna. Även välfungerande fysiska, kognitiva och sociala förmågor är skyddande. Större risk för psykisk ohälsa finns hos barn som växer upp med sämre socioekonomiska förutsättningar. Större risk finns även om barnet är asylsökande, adopterad, hbtq-person och/eller har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. På skolan finns ofta kurator och/eller psykolog som man kan kontakta. Vårdcentralen tar emot barn och unga för psykologisk behandling. BUP, barn och ungdomspsykiatri, tar emot via remiss för utredning samt för psykologisk och medicinsk behandling.