Vad skyddar oss i svåra skeden av livet? Påfrestande livshändelser och livskriser är en del av livet. Vi råkar ut för det mer eller mindre oförberedda. Det kan vara förluster, separationer, konflikter, svek, sjukdomar, arbetslöshet, katastrofer mm. Coronakrisen drabbar alla, men olika mycket och på olika sätt.
Krissamtal
Vår motståndskraft och bearbetningsförmåga fungerar olika för envar när det gäller sorg, oro, kriser och trauman. Vissa är rustade med ett inre stabilt system som skyddar nästan oavsett vad som händer. Ett inre lugnande system som inger trygghet och tillit trots yttre oro och kaos. Andra är mer eller mindre ömtåliga och sviktar mer och det kommer i uttryck i ångest och oro, sömnproblem samt nedstämdhet. Emellertid är det psykologiskt adekvat att reagera känslomässigt vid påfrestande livshändelser. Det är också en öppning mot personlighetsutveckling och mänsklig mognad. En livskris kan leda till personlig utveckling. Ibland klarar man sig igenom det själv och ibland behöver man hjälp för att komma vidare.
Krisbearbetande samtal innebär oftast ett fåtal samtal som hjälp att få känslomässigt stöd samt sortera och reda ut tankar när tillvaron känns som mest svårhanterlig och smärtsam. Många gånger kan man gå vidare själv efter det. Ibland berör händelsen mer djupliggande känslomässiga delar i oss och då kan det finnas behov en krisbearbetande psykoterapi.
Självhjälp
- Att hålla fast vid dagliga rutiner: Såsom måltider, frukost, lunch och middag. Det enkla och vardagliga spelar roll som personlig hygien, klä sig, bädda, vattna blommor och öppna posten mm.
- Fysiskaktivitet: Det är välgörande att varje dag ägna sig åt någon aktivitet såsom promenad, cykla, stavgång, simning, yoga, träna på gym mm.
- Stabila sömnvanor: Vi mår bra av att lägga oss vid samma tid varje kväll och gå upp samma tid varje morgon och att tänka på sömnhygienen dvs varva ned på kvällen, dämpa belysning, avstå ifrån kaffe och te samt ha det mörkt, tyst och svalt i sovrummet.
- Sociala kontakter: Det är viktigt för vårt psykiska välmående att hålla kontakt med personer som man har en nära relation till och som är betydelsefulla. Fortsätta med sociala aktiviteter såsom tex sjunga i kör, spela golf, träffa vänner. Fortsätta hälsa och småprata med grannar och även andra mer avlägset bekanta. Alla slags sociala kontakter har betydelse för vårt mående.
- Aktiviteter: Vi mår generellt sett bättre av att vara aktiva än passiva oavsett om det handlar om. Exempel på det är att baka, lyssna på radio, sitta i solen, sjunga, arbeta, träffa vänner. Passivitet leder lätt till depressiva känslor och oro.
- Vila: Det som man mest behöver ibland, kan vara att ge sig själv utrymme för vila, eftertanke, sorg och tårar.
- Det vi tycker är roligt att göra: Det som vanligtvis roar oss kanske inte längre känns lockande. Man bör göra det ändå, det som man vanligtvis brukar tycka om. Man mår ofta något bättre av det och det kan leda till en positiv spiral.
- På lång och kort sikt: Man kan tänka i termer av hur det blir på kort sikt och på lång sikt. Exempelvis om jag struntar i att träna känns det bra i stunden, men på lång sikt kommer det inte kännas bra alls. Om jag äter 3 chokladkakor känns det bra i stunden, men på lång sikt, om någon timme mår jag illa. Corona hindrar mig på många sätt på kort sikt, men håller jag restriktionerna blir det lång sikt bättre för min och andras hälsa och för samhället i sin helhet. Tankarna på Corona gör mig orolig just nu, men om ett år kommer det antagligen kännas bättre och flera problem och oklarheter som rör Corona kan vara lösta då.
- Loggbok för oroliga tankar. Skriv ner allt som oroar dig, osorterat. Inte för att du eller någon annan ska läsa. Endast för att du själv ska få ur dig allt som plågar och oroar dig. Du kommer att märka att det plötsligt känns lättare. När det har lättat, skriv ner 3 saker som du är tacksam över.